lördag 18 juni 2016

Mitt nya bett - Del 12

Jag börjar längta mer och mer efter att få äta vanlig mat igen. Räknar veckorna och ju närmare jag kommer slutdatumet för sjukskrivningen ju mer otålig blir jag. 4 veckor har passerat och 5 juli ska jag träffa kirurgen och odontologen igen. Då får jag förmodligen börja tugga igen men bara mjuka saker. Vore inte så smart att börja med knäckebröd eller bita i ett äpple. Jag längtar efter sushi! Och det är ju mjukt och lättuggat. Testade att mycket mycket lätt bita i en potatisplätt här om dagen (det är ju inget tuggmotstånd i det) för att se hur det kändes... och det kändes helt otroligt konstigt och lättande! Att något går sönder på första tuggan är en ny upplevelse för mig.

Innan hela denna process påbörjades så insåg jag inte att jag har haft problem i hela mitt liv med att äta och tugga mat. Jag har ju inte känt till något annat! Jag kunde inte bita av pasta med framtänderna på grund av överbettet eller tugga sönder köttbitar med kindtänderna på grund av korsbettet. Utan jag fick såga med tänderna och lösa upp maten i munnen med hjälp av vatten. Jag trodde bara att mina tänder var lite trubbiga och reflekterade aldrig över själva bettet. Min tunga har också fått jobba extra mycket, både med att bearbeta maten och för att täppa igen gluggen som blev mellan mina framtänder och läpparna när jag skulle stänga munnen. Nu får jag känna på hur det är att ha munnen stängd och ha en avslappnad tunga samtidigt.

Allt detta har ju också varit orsaken till min spänningshuvudvärk, som jag fick lindra med hjälp av en fånig bettskena i tonåren. Jag skulle ju ha haft tandställning redan då så klart!! Så kanske jag hade sluppit detta nu.. Men det är inte helt säkert och det är ingen idé att älta det nu. Jag är bara glad för att jag får genomgå detta nu innan det är för sent och jag är för gammal samt att försäkringskassan betalar. Ser fram emot resten av mitt liv med mitt nya bett och raka tänder.

Se så långt jag har kommit!
Man ser knappt att jag är svullen runt näsan nu.
Börjar få tillbaka lite känsel i överläppen också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar