söndag 29 november 2015

Halvvägs igenom

Nu var det ett tag sedan jag skrev ett inlägg. Jag tänkte gör det i fredags men det blev inte av, så jag passar på denna mysiga söndagskväll. Det är ju dessutom första advent! :)

Jag har varit lite upptagen de senaste fredagarna; förr förra helgen var jag i Berlin med jobbet. Det var jätteroligt även om det i mellan åt var lite tungt att vara gravid (vissa aktiviteter innebar att gå mycket). Jag kommer säkerligen att åka dit igen med Per och kanske några kompisar.
Förra helgen var vi i Örebro och firade Slava med Pers familj. Det var jättekul i vanlig ordning (även om jag inte kunde dricka alkohol) men jag lyckades dra på mig en förkylning efteråt. Så jag har varit hemma i två dagar denna vecka. Tack och lov så har jag inte haft feber.

Så därmed tänkte jag att det är dags för en liten uppdatering ang hur det går med bebisen och magen. Jag är nu i vecka 23 jag kan glatt meddela att vi båda mår fint :) Jag har haft några små krämpor men inget allvarligt. Lite trött eftersom jag inte sover så tungt. Mina smaklökar har blivit känsligare mot stark mat och jag kissnödig hela tiden så att det är nästan löjligt. Jag kan inte gå hemifrån utan att ha gått minst två gånger på toaletten för att vara helt säker på att blåsan är tom. Det finns helt enkelt inte så mycket plats när bebisen växer.
Och om man frågar Per så kanske jag har varit liiiite hormonell ibland och kanske överreagerat på vissa saker.. hoppsan... Som tur är så är han väldigt tålmodig :)

Bebisen är en livlig liten krabat! Det sparkas och rör sig ganska mycket just nu och det sker oftast när jag sitter stilla eller ligger ner. Då vaknar bebisen (som blir vaggad när jag går omkring) och vill sträcka på sig samt sparkas lite, mest för att få lite uppmärksamhet tror jag ;) Det är en otroligt konstig känsla samtidigt som det är jättehäftigt. En bekräftelse på att det finns ett litet liv där inne med en egen vilja och styrka.

Jag håller på och filar på ett förlossningsbrev. Jag fick tipset från en vän och det känns rätt bra att ha. Man lämnar över brevet till barnmorskan den dagen man åker in till BB och brevet innehåller olika önskemål samt hur man känner inför förlossningen. Det kan ju vara svårt att förmedla viss information till barnmorskan om man har jobbiga verkar.
Jag har bland annat skrivit att jag inte är rädd men lite nervös, att jag kan tänka mig att föda i vatten (om det lämpar sig så klart) samt att jag är okej med de smärtstillande preparat som de rekommenderar. En annan detalj är att jag gärna vill ha lugnande musik på (från vår bärbara högtalare) samt levande ljus (eller elektriska) om jag får.
Jag tror att brevet är ett bra sätt att förbereda sig själv också. Dels att man sätter ord på sina önskemål och tankar även om det absolut inte är säkert att det blir exakt så som man tänkt sig. Man måste vara realistisk och vara beredd på det mesta kan hända under en förlossning.



Slava i Örebro