Ett slag för Harlequin litteratur!

De som känner mig väl vet att jag inte är en bokmal. Faktum är att jag länge misstänkt att jag har en mild form av dyslexi då jag alltid har upplevt det svårt att läsa och plugga in texter. Men jag har alltid haft lätt för att skriva och uttrycka mig i text. Vilket räddade mig på svenskalektionerna och jag fick till och med VG i betyg. Och med pepp från vänner har jag tagit mig modet att skapa denna blogg och det har varit väldigt roligt att skriva om allt mellan himmel och jord. 

Men att läsa har jag alltid upplevt som utmattande och bokstäverna nästan byter plats på sidorna samt att det tar väldigt lång tid för mig att läsa ut en text, vilket var stressande under högläsningsstunderna i mellanstadiet. Oftast läste  man samma bok och alla fick läsa högt en sida var inför hela klassen. Så jag brukade räkna ut vilken sida som jag skulle få läsa, läste igenom den snabbt så jag skulle vara förberedd när det var min tur. Det väldigt läskigt och ärligt talat ifrågasätter jag nu i efterhand det upplägget, rent pedagogiskt. 

På väg till Thailand på flygplatsen letade jag och Per efter tidningar att läsa på flyget. Förutom några damtidningar så hittade jag en pocketbok med erotiska noveller. Aha, tänkte jag, lite romantik att läsa på flyget och beslutade mig för att köpa den. Efter att ha läst de första två novellerna kastar jag ifrån mig boken av ilska. Skitbok, rent ut sagt! Dåligt skrivet, dåliga historier och inte ett dugg romantiskt eller ens erotiskt. Hårdporr snarare! Med inslag av våldtäkt och pedofili dessutom. Skitsur var jag hade lust att skriva ett brev till författarinnan, som för övrigt var en tant på 60-70 år. Hon verkar inte veta någonting om erotik. 

Även om jag var besviken på boken så ville jag ändå hitta en romantisk bok i Thailand. Det är inte svårt att hitta saker på svenska i Thailand. Väl på Koh Lanta hade Per hittat en bokbutik med begagnade böcker på svenska och där fann jag en Harlequin-bok. ”Bakom masken” hette boken och kostade 25kr. Den tillhörde den historiska genre hos Harlequin och handlade om en baronessa i England i början på 1800-talet. Den var allt jag letat efter! Romantisk, spännande och väldigt lättläst. Jag slukade den på en vecka och ville sedan ha mer. Tidigare har det tagit mig månader och även år att läsa ut en bok, så detta var stort för mig. Per var dessutom väldigt glad för min skull att jag hittat något som jag gillar att läsa. Vi hittade fler böcker och jag köpte på mig fem stycken till, alla inom den historiska genren som jag snabbt fastnade för. De är dessutom väldigt inspirerande för lajv när det kommer till begrepp, sociala koder och uppförande. 

Jag vet att dessa böcker brukar kallas för tantsnusk och jag kan ärligt talat inte förstå varför. Det finns inget tantigt med berättelserna eller snuskigt, bara romantisk. Jag har i och för sig inte läst de andra böckerna som utspelar sig i nutid, de kanske är lite mer vågade än de som utspelar sig hundra år tillbaka. Men då kan jag inte låta bli att tänka på om detta är ytterligare ett sätt att hämma kvinnans sexualitet? Okej, nu blir det lite feminismsnack här men tanken slog mig att man börjar kalla något för tantsnusk bara för att det är vågad litteratur för kvinnor/tjejer. Men porr har sällan kallats för gubbsnusk utan ses som något för män/killar i alla åldrar. Bara en tanke…

I vilket fall så är jag inne på min tredje bok nu och jag älskar de här böckerna. Inte för att jag inte får tillräckligt med romantik och kärlek av Per men det är väldigt mysigt att sjunka ner i en romantisk bok med ett garanterat lyckligt slut i vintermörkret när man inte har sin älskling i närheten ;)

I skönhetens namn

Skönhet ligger i betraktarens ögon, brukar man ju säga. Men ändå har det existerat skönhetsideal genom hela mänsklighetens historia. En del omöjliga att uppnå och andra bara korkade. Det händer då och då att sunda ideal kommer men då kan även dessa bli osunda när det går till överdrift. Något som verkar vara genomgående är att det som är på modet är just det som är ditt utseende eller din etnicitet raka motsats. Har du lockigt hår vill du ha rakt (tänker på afroamerikanska kulturen), har du rakt hår vill du ha lockigt, är du ljus vill du bli solbränd och är du mörkhyad anses det fint att ha ljus hy. 

När jag googlade "Relaxer"

Det sistnämnda var något som jag ofta stötte på i Thailand. Blekning i olika ansiktskrämer, några kända märken som Garnier, Nivea och Olay som förespråkar sund skönhet. Helt vansinne enligt min mening. Detta är något som jag tidigare sett på TV och då var det inriktat på just den svarta kulturen i Amerika. Att dem försöker efterlikna det vita skönhetsidealet genom att ha starka medel i håret som gör det rakt och blekmedel i ansiktet. Dessa krämer såg jag i varenda matbutik i hygienhyllan. En sen natt på hotellrummet såg jag en lång reklamfilm på TV där en kvinna fick smörja in sin ena ansiktshalva med den revolutionerande krämen som skulle göra hennes hyn ljusare. Efter ett klipp kunde man se resultatet då den ena delen av ansiktet var betydligt ljusare efter bara en behandling. Jag tyckte hon var mycket finare som mörkhyad…

Nivea ansiktsmask för ljusare hy

Garnier lightening lotion

Olay whitening behandling

 Vackra asiatiska modeller och kändisar gör reklam för krämer som ska göra dig vackrare, alltså med  ljusa din hy. Förstår inte vad som är så fint med det, här försöker vi få bränna för att se friska ut och en dos D-vitamin på köpet. Antar att idealet är ett väldigt gammalt som innebär att om du är ljushyad så är du rik och jobbar inte med slitgöra som innebär att vara i solen hela dagarna. Detta ideal har funnits i Sverige också. Hörde till och med av min morfar att han systrar plattade ut håret med sockervatten då bara rika fick ha lockigt fint hår. Det ansågs inte bra att fattigt folk var för fina.

Priser tog dock ”Nipple cream” som är ett blekmedel som gjorde bröstvårtor ljusare.. Herregud, vilket vansinne. Har aldrig hört en tjej klaga på att hennes bröstvårtor inte är tillräckligt rosa. Kanske är vanligare i Asien...

För rosa bröstvårtor

Vi såg flera kvinnor som tydligt hade använt sådana krämer och de såg mest sjuka ut. Deras hy blev inte ljus på så vis som exempelvis min hy är, utan deras var mer gråaktig och det såg helt enkelt inte naturligt eller friskt ut. Motsvarigheten som att använda för mycket brun utan sol och det syns lång väg.

 Kan man då inte tycka att det är samma sak som att vi skandinaver använder BUS (Brun Utan Sol)? Icke, hävdar jag! BUS aktiverar något som finns naturligt i huden, att huden vill skydda sig när den utsätts för sol. Blekning är inte att jämföra med detta, anser jag. 

Däremot är det alltför många som inte tar detta med UVA- strålar på allvar, utan solar utan skydd mot både förtidigt åldrande och cancer. Också ett problem i västvärlden bland unga flickor som trycker på stranden under sommaren enbart insmord i olja och under vinterhalvåret trycker i ett solarium. Också vansinne! De kanske svider att huden tar stryk och åldras i förtid men det finns en rad olika hudsjukdomar som kan drabba den som inte tar solens kraft på allvar. 

Smörj in er väl!

Summan av kardemumman är att vi alltid försöker eftersträva ett utseende som inte alltid är närmast vår naturliga skönhet. Jag påstår inte att jag är oskyldig i detta, jag har också försökt följa ett ideal som jag inte kan nå upp till och jag har haft en osund relation till min kropp när jag var yngre. Jag separerade mig själv från min kropp och ville inte se den som min. Sedan tröttnade jag på mig själv och insåg att livet är för kort för hålla in magen och att jag skulle missa en massa kul. Jag ska leva med min kropp hela mitt liv och bör ta hand om den och skydda den mot saker som skadar den. Jag säger inte att man inte ska experimentera, testa olika lookar och ha kul med sitt utseende, bara det inte går till överdrift att det skadar en själv. Det är inte vackert. Kemikalier som bränner sönder håret, blekmedel som ärrar huden och solarium som ger skador för livet. Allt i skönhetens namn…

PS. Det finns även en dryck som heter Beautydrink och innehåller collagen. Collagen brukar oftast finnas i ansiktskrämer men i Thailand kan man dricka det. Hmm.. Smakade Barbiedocka.

Blev jag vackrare?

Thailand!

Trötta efter flyget men glada

Oj oj, vilken underbar semester! Svårt att nu två veckor senare sammanfatta en hel resa. Kan i alla fall säga att min andra resa till Thailand var bättre och mer avslappnande eftersom jag nu visste vad jag hade att vänta. Förra gången blev jag väldigt stressad, som alla försäljare som försöka tvinga på en saker varje gång man gick förbi ett tält, trafiken som är helt galen och jag förbrukade en hel flaska med handsprit varje gång jag tagit i något. Nu kunde jag ta saker mycket mer med ro och Per gör mig i allmänhet mycket tryggare :)

Solhattar som skyddar näsa och panna

Per hade pluggat på ordentligt inför resan. Först internet, sedan en bra bok om Thailand och han hade tom skaffat en anteckningsbok som han skrivit upp saker i inför och under resan. Jag kände mig nästan lite skyldig för att jag inte hade varit lika flitig men Per hade haft mer tid att göra sådant. Han blev en underbar reseledare, han hade en massa olika förslag och planer för varje plats vi besökte som restauranger, shopping och sevärdheter. Dessutom var han klippa på att pruta, något som jag har svårt för. Tekniken var att han först snackade om ett pris och sedan tittade han på mig om jag godkände det, för det är vanligt i dessa länder att kvinnan håller i plånboken. Om jag såg missnöjd ut och skakade på huvudet så fick han fortsätta pruta. Funkade bra :)

På båten på väg mot Koh Lanta

Vi tog det verkligen lugnt och skönt på varje plats vi var, för vi ville verkligen vila upp oss och känna att det var semester. Man kanske kan tro att två unga människor (Per ville dock poängtera att han inte är ungdom längre utan över 30 år) på en utlandsresa skulle vara ute och festa in på småtimmarna och sova till middagstid. Icke vi! Vi påminde mer om ett pensionärspar på semester. Vi satte väckarklockan på 8 eller 9 (i början för att komma ur jetläget) och gick upp lagom till frukostbuffén. Solade och badade ett tag, åt lunch, kanske tog massage, gjorde i ordning oss för kvällen, gick till någon restaurang, kanske beställde en drink eller öl men långt ifrån varje kväll. Efter middagen satt vi kvar ett tag innan vi gick tillbaka till vårt hotellrum för att varva ner och sova... innan klockan han bli 22! Living the wild life. Men vi var nöjda med det upplägget. Vi var inte på ett sånt partyhumör, utan mer umgås vid ett bord på stranden och prata eller spela kort med varandra.

Sköna barer vid stranden

Vi spelade jättemycket kort! Rummy lärde Per mig och jag började behärska spelet efter femtioelfte försöket. Per hade spelat en hel del kort på rasterna i skolan och jag är ingen tävlingsmänniska men jag började bli irriterad av att förlora hela tiden! Men till slut började jag vinna, kan dock räkna gångerna på min ena hand. Skitgubbe var jag bättre på :P 

Jag märkte att jag snabbt tappade tålamodet när jag blev för varm, som när vi var och shoppade eller annat. Det händer ofta i Sverige också, som när det är vinter och man måste gå in i en butik eller liknande med vinterkläder. Jag blir tokig då! Vill bara göra mitt ärende och komma ut någon gång. Så, vi brukade gå in i en Seveneleven-butik som oftast hade AC och svalkade oss lite. Sedan kunde man fortsätta.

Ananashake

Jag hann ju bli ett år äldre i Thailand och på min 25-årsdag befann vi oss på ön Koh Lanta. Per hade hunnit göra planer. Dagen innan min födelsedag hade Per varit bort några timmar och berättade inte vart han varit, men jag visste ju vad det handlade om. Födelsedagen började med att klockan ringde 9 och Per förvarnade mig på att det snart skulle knacka på dörren. Roomservice! Frukost på sängen var helt underbart. Färskpressad juice, pannkakor, äggröra, färsk frukt med mera! Och Per hade till och med besökt ett Tyskt konditori dagen innan och gömt en chokladtårtbit i minibaren. Underbart! Dock hade han letat över hela Koh Lanta efter tårtljus men inte hittat några.

Roomservice!

Efter ha solat vid poolen tog vi oss till den lilla staden på ön för att köpa lite saker som hårinpackning, vilket jag letat efter ett tag då mitt hår tagit stryk från sol och saltvatten, samt böcker och lite annat. På kvällen gjorde vi oss fina och Per hade bokat ett bord på den lyxigaste restaurangen på stranden: Time to Lime. Vi fick bord på balkongen och hade utsikt över hela stranden. Underbart god mat, vin och förutom panacottan som ingick i menyn bjöd dem mig på chokladtårta, denna gången med ljus.Väldigt gulligt och mysigt :)

Tårta igen! :)

Vi åkte på snorklingtur som bokades via hotellet. Vi besökte 4 olika öar runt omkring Koh Lanta, i priset ingick mat, vatten och snorklingsutrustning. Vackert, spännande och roligt var det. Vi såg en muräna, anemoner och vi hittade Nemo! :D En liten clownfiskfamilj, precis som i filmen.

Pers t-shit för solskydd, som en klänning på mig

Snorkling

Vi umgicks faktiskt inte så mycket med andra svenskar utan det var bara jag och Per genom hela resan. Vissa skulle bli galna av det och kanske skulle det kunna vara grunden för irritation och gräl men inte för oss. Helt enkelt för att vi trivs så ihop och Per har blivit min bästa vän :) Vid ett tillfälle på en bar så började en kille prata med oss. Han var jättetrevlig och ensam då hans flickvän låg på hotellrummet och var sjuk. Så han var lite sällskapssjuk. Det visade sig ännu en gång att världen är väldigt liten. Han kom från Göteborg och efter en stund visade sig att han känner en av våra vänner. Jösses!

Vi spenderade nästan hela semestern på Koh Lanta där det är lugnt, vacker och allt vi ville ha men sista dagarna var vi Phuket Town och Patong för att ha nära till flygplatsen. Phuket är otroligt turistexploaterat, man kan liksom få tag på köttbullat och knäckebröd. Dessutom är det mycket dyrare än på de omkringliggande öarna. Vi bestämde oss en kväll efter en lugnt semester för att åka in till Patong beach och beskåda kaoset av medelåldermän med thailändska flickor under vardera arm, ladyboys som försöker lura dig att dem är tjejer, säljare som försökte få dig att komma till deras Pingpong-shower och packade västerländska turister som kastade pengar till strippor. Detta var enda kvällen som vi var som mest berusade, något som nästan var ett måste för tillfället. Vi besökte den mest högljuda baren med ladyboys och vad vi tror var riktiga flickor som dansade på borden och visade vissa kroppsdelar emot betalning. Vid ett bord närmast stripporna satt ett gäng japaner som laddat upp med ett fat grillat kött och en stor flaska Tequila. Japaner vet hur man blir apradar på semestern. En kvinna bland de dansande (vi visste med säkerhet att det var en kvinna när hon lyfte på klänningen och hade enbart nätstrumpor och inget paket mellan benen) var dubbelt så gammal som de andra och med sin hockyfrille-peruk såg ut som Thailands svar på Tina Turner. Hon påminde om en väldigt pinsam och full mamma som gick för långt genom att visa brösten, lyfta på kjolen och kladda på unga killar. Det var som en bilolycka, man ville inte titta men kunde inte låta bli.

Gatumaten var väldigt god och färsk

Kemisk bulle från 7eleven :P

Vi vinglade hem men skulle tillbaka till Patong dagen därpå då shoppingen var bättre för oss än i Phuket Town, där var mest shopping för thailändare och de har inte riktigt samma modestil som i Europa. Vi insåg att vi inte skulle ha råd med taxi fram och tillbaka från Phuket Town och Patong beach igen så vi tog bussen med lokalbefolkningen, vilket visade sig vara helt okej och mycket billigare.
Fick för mig att jag skulle skämta med morsan när jag gick förbi ett henna-tatueringstält, så jag gjorde en tatuering med texten Saga i nacken. Men mamma gick inte på det och såg att det var henna. Men lite kul och ett semesterminne. Den går bort om 2 veckor.
 

Henna

 Borta bra men hemma bäst, det är precis lagom med 2 veckor utomlands. Man hinner bli hemsjuk sista dagarna men det har varit fantastisk kul och en underbar semester. Nu är det bara att vänta till våren på värme igen! Puss på er!

P + T = sant :)

Semesterparadis

Av en arkitekt vid namn Ramón Esteve.

Alltså, man önskar att man själv kunde komma på så schysta hus och inredningsdetaljer. Enda sedan 1940-talet har vi slutat att bara skapa historisk och klassisk arkitektur. Tidigare hade man eftersträvat antikens renhet och renässansens skönhet men i den nya tiden började man tänka utanför lådan. Och då finns inga gränser för vilka hus man kan skapa! Designer och arkitekter hittar på nya och snygga lösningar på vardagsprylar. De leker med olika material, skapar nytänkande design och ger folk ständiga "aha"-upplevelser med sina idéer. Jag älskar design.