Jag är så stolt över min man! I lördags åkte vi hela vägen till Skövde där han hade bokat tid för uppkörning. Varför hela vägen dit undrar ni? Jo, bland annat för att det inte fanns några tider kvar i Göteborg (många som vill ha körkort innan sommaren) samt att det är mycket svårare att köra upp här. Körprovsförrättarna (eller vad de nu tituleras som) är mycket hårdare. De fäller hellre än friar kan man säga. Och Göteborg är över lag ingen lätt stad att köra i, oavsett hur länge man har haft körkort. Så, han bokade tid i den stad som var närmast (fanns inget i Kungälv eller Kungsbacka heller) vilket var Skövde. Två timmars bilfärd från Götet men det var det värt. För han blev mer än godkänd, "exemplarisk körning" var betyget. Killen som han åkte med hade inget att klaga eller kommentera på. Vilket jag visste hela tiden. Jag har aldrig varit speciellt orolig eller ängslig när jag har övningskört med Per. Han har länge förtjänat ett körkort. Han har bara haft otur med körprovsförrättarna som antigen har varit taskiga, haft en dålig dag eller varit onödigt hårda. Det är ett lotteri det där om vem man för köra upp med.
Dock var jag lite ängslig när jag satt i väntrummet medans han körde. Min rädsla var att han, mot all förmodan, skulle kugga och vi skulle behöva åka bil i 2 timmar jätteledsna och deppiga. Vilken jobbig resa hem det skulle bli. Men till min lycka så såg jag att båda Per och killen som han körde upp med kom gående mot väntrummet med var sitt leende. YES! Han klarade det! Det blev en lång kram och en liten puss i väntrummet.
Innan vi åkte hem så ringde vi runt till familjen och berättade. Och under hela resan hem så bara njöt vi. Tack Skövde! Vår favoritstad den här helgen! :)
 |
| På väg hem igen.. |
 |
| ...och jag slipper köra! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar